Cruella De Vile and Facilere (KultCon 2012) av Alex Lavrentius

Cruella De Ville (101 Dalmatians) & Dr. Facilier (The Princess and the Frog)

New Orens gator var fortfarande våta efter regnet. Ljudet av festligheter blev mer och mer avlägset och musiken hade snart tystnat. Månen doldes av moln och bara några enstaka stjärnor syntes bakom molnen, som nu höll på att lätta.
Curelas De Vile var den enda gestalten som man kunde urskiljas i mörkret och hon tog sig haltande fram längs de stängda butikerna. Hennes svart vita hår klibbade fast vid ansiktet och hon drog om sig kappan, som var en fuskpäls och var det närmaste hon någonsin skulle komma en riktig päls igen.
Åh, vad hon saknade pälsarna. Den där känslan av att ha de håriga sakerna runt sig och den där underbara tanken av att djuren som hade dött hade gjort det bara för att få pryda henne. Inte på flera år hade hon ens fått röra vid någon päls, död som levande. Hon var ökänd överallt och människorna som passerade drog alltid snabbt bort sina husdjur och tog en lång omväg runt henne och hon hann aldrig ens stryka handen över deras underbara Lena päls.
En återvändsgränd.
Hennes fötter var trötta av de höga klackarna och om hon bara tog ett enda litet steg till så var hon säker på att benen skulle gå av.
Hon skulle precis luta sig mot väggen för att kunna sätta sig ner (just nu brydde hon sig inte om hur äckligt våt och smutsig marken var), men i samma ögonblick hon la all sin tyng mot väggen, så försvann den bakom henne och hon landade hårt på rygg och huvudet fick ett hårt slag då det landade hårt på det torra trägolvet.
Trägolv?
Det var ingen vägg hon hade lutat sig mot, det var en dörr. Mörkret hade dolt den för henne.
Hon reste sig snabbt upp och vacklade till.
Det fanns ingenting som kunde lysa upp det som fanns bakom dörren. Var det en butik, eller en lägenhet? Var det någon där inne? Inte för att hon brydde sig om det.
Hon stod stilla en stund och försökte urskilja innanmätet, men det var så gott som omöjligt.
Hon tog ett steg in och rättade till sin fuskpäls, ställde av sig de höga klackarna och gick in. Det var kyligt, men inte lika kallt som det var utomhus.
Molnen gled långsamt bort och månen var nu fram helt.
Facklorna inne, i det som i första ögonblicket såg ut som en butik, tändes och ett dovt trummande hördes.
Den lilla butiken lystes upp i röda färger och på väggarna hängde masker. En voodo affär. Hon var i en simpel spågumma-butik.
Äckligt.
Hon vände snabbt på klacken för att komma ut därifrån, men dörren stängdes.
Den irriterande Cruela tog sig längre in i butiken för att hitta denna person som lurat in henne. Hon ignorerade blickarna som följde efter henne då hon stormade egendom butiken och fram till ett rött draperi, som hon drog undan.
Där bakom fanns den största voodo masken hon någonsin sätt, men ingen mänsklig själ fanns där inne.
Hon gick fram till masken och stirrade surt på den.
Hon vände sig om, hittade närmaste låda och drog ut den, och kort där på nästa.
"Det måste finnas pälsar här någonstans" muttrade hon irriterat och fortsatte tills varanda låda låg på marken.
Med häftig arm rörelser tog hon sig till jättemasken. Det var säkert dans fel. Hon laddade en spark mot den och siktade på dess öppna mun.
Foten vidrörde aldrig vid masken, utan försvann in i munnen, och snart gjorde hela hon det också.

Dr Facilere sprang.
Maskerna var efter honom och de små voodo dockorna hade på något sätt lyckats ta sig upp på hans axel. Han slet tag i dom och kastade dom bakom sig.
I en månad hade han lyckats sig överleva och hålla sig undan dom i denna bisarra voodo värld. Varelserna som fanns här hade förut stått på hans sida, men nu var alla efter att få äta hans själ, vilket de nästan hade lyckats med.
Himlen var rosa och omgivningen ändrades hela tiden.
Något tungt föll på honom och han ramlade omkull.
En spinkig kvinna som luktade rök hade landat på honom. Han slet undan henne och fortsatte springa.
"Ta henne!" Skrek han till varelserna "ta henne istället för mig!"
Kvinnan, Cruella, såg förvirrat om.
Maskerna kom mot henne, de struntade i den springande idioten i den höga hatten. De flygande maskerna öppnade munnen och skulle precis sluka henne hel, få de plötsligt slutade och stängde deras munnar. De såg på henne, såg på varandra, och sedan henne igen.
Facieler vände sig om, och betraktade dom.
Maskerna sa något till henne, för att sedan cirkulera runt och forma en amulett.
"Vad har du gjort?" Skrek facielere till henne.
Hon log på ett obehagligt sätt "jag slöt precis ett avtal med dessa varelser, och bara länge jag ger dom själar får jag mina pälsar." Hennes blick var galen. "Oroa er inte, ni ska många själar. Jag vet ett ställe då ni kan få 101 på en gång."
Hennes nyfunna krafter och vänner visste hur man tog sig ut från denna konstiga värld, och hon litade på dessa kommandon.
"Vänta!" Skrek dr Facieler efter henne. "Ta med mig"
Cruela så avskyvärt på honom. "Ge mig en anledning" sa hon
"Jag gör vad ni än önskar, bara ni tar mig ifrån detta hemska ställe"
Hon fnös.
Nåväl, men följ min minsta vink, annars ska jag se till att du blir själlös. Dina gamla vänner är nu mina vänner, för med andra sidan har jag kontakt"

Skriven 27 oktober 2012